Portfolion och castingen

I Berlin gör man val. Men mest handlar det om att bli vald. Som Idol. Hej, se mig, jag vill bo, får jag bo, jag vill läsa i den här studion, får jag, se min portfolio, får jag komma in på berghain, jag vill komma in på berghain, pick me, pick me, pick me. Casting.

Idag hade vi projektbörse i skolan, först en massiv mängd information om olika studios och kurser man kunde läsa. Allt på tyska. Sedan skrev man upp sig på diverse listor. Någon halvtimme senare kom professorerna. Dessa bör man betitla med "Sie" dvs "Ni" och tabbar sig gör man om man tilltalar någon vid dess förnamn.

Hursomhelst castingen börjar, alla sökande är i samma rum, man lämnar fram sin portfolio och den granskas mer eller mindre noggrant av professorn och dess assistenter. Tiden går, hjärtat bankar, tiden går, hjärtat bankar hårdare, får jag vara med, får jag inte vara med. Portfolion flyttas från hög till hög. Vara med högen, inte vara med högen. Sagan fick ett fint slut. Jag fick den studio jag ville ha. Jag blev vald, till slut. Det var tur, men en omtumlande resa dit.