Fransar och psykadelica

Två goda köp.

Finbesök VI

ghetto burgers, hajjar, kaffe, öko-brot, tulpaner, sagostund, bergsgetter, happy hour, schawarma, bloody mary, lejon, prova skor, 8 olika pålägg, kaffe, happy hour, sushi, kaffe, döner, u-bahn, kaffe, s-bahn, vietnamesiskt, kaffe, alice in wonderland, vintagetavelram, öl, spansk-portugisisk panna, öl, öl, happy hour, buss 100, labyrinth, kaffe, kastanien allee, happy hour, happy hour, thüringen rostbratwurst, kaffe, öl, bröd.

Der Fahrrad

En riktig 80-tals beauty. Hercules, bakåttramp, 5 växlar och dubbelstöd.

Förhållningssätt ute i trafiken:

Cykla och prata i mobil - böter.

Cykla och lyssna på musik - böter.

Ingen ringklocka - böter.

Inget cykellyse - böter.

Ej fungerande bromsar - böter.

Cykla mot rött - böter.

Och vad jag har förstått så brukar den tyska polisen ligga på lur och haffa cyklister mer ofta än sällan.

25

Fünf und zwanzig jahre alt. Det firades med gott snack, tårta och mojito! Sen blev det barhäng, sen blev det dans.

Wie es er gefällt - unter Strom

Pfefferberg ligger i Prenzlauer berg och är ett kulturellt centrum. Bra tillställningar och utställningar brukar det vara. Igår var det en electronisk musikfestival med kvinnliga pionjärer inom ljudkonsten. Vi hörde en del stycken från ljudkonstärer födda under tidigt 1900-tal. Bl a Maryanne Amacher, Christina Kubisch, Beatriz Ferreyra och Pauline Oliveros. Den sistnämnda körde sitt stycke på dragspel, visste inte att man kunde få ut så många olika ljud och klanger genom ett dragspel. Imponerande. Ljudkonst är för mig ett ganska obekant område, intressant att få en inblick.

Vernissage, Torstrasse

I Berlin springer man ofta in i något vernissage. Det här var på Torstrasse, den temporära utställningen var inte alls särskilt bra. Men galleristen låste upp ett rum längre in i lokalen och visade oss sin samling. Den var bättre. Ingen gratis öl, men dock en gratis ibiza shot. Galleristen och hans kompanjon drog med oss på taxifärd (trots att gångsvatåndet nog är max 4 min från galleriet) till white trash. Det var väldigt white trash, men roligt.

Sol, semla och snyggt fynd

Igår åt jag årets första semla! Det finns inga semlor i Berlin. Det finns petichouer fyllda med grädde som nästan ser ut som semlor, men ikke. Till semlorna lärde jag mig nästan att spela Dobbelkopf som är ett sjukt avancerat tyskt kortspel. Solen sken hela dagen idag och himlen var blå och snart ska jag få en cykel! Jag satt utomhus och skrev vykort, trots att det nog egentligen inte är så varmt. Hittade en fin jacka på second hand affär i Kreuzberg, i bra slitstarkt material och med avtagbart innefoder. Supergeil!

Do the Dynasty

Broken hearts club Berlin. Tema Dynasty. Stora axlar, stort hår.

Between two lungs

Florence and the machine merchandizzze. Plattan heter lungs.

Det blev la lite tomt här i huset när senaste besöket lämnade staden, men sen snart kommer det nytt! Aha, Roligt!! Igår såg jag förmodligen Carl Philip strosande, hursomhelst var det väldigt likt. Och snyggt. Han är ju inte så lång har jag hört, och det var inte den jag såg heller. Sen vet jag inte om prinsen brukar ha livvakter, den här killen hade inte det. Idag är det både sol och lite snö i Berlin, jag har knäskurat trägolvet och gjort rent spisen. Spisar är kanske det minst fördelaktiga att rengöra. Så mycket flott. Eller fläktar är värre, men någon sån har jag inte. Ny fakta om området jag bor i, Prenzlauer Berg har största antalet nyfödda i hela Europa. Kapish. Här produceras det och säljs gulliga barnkläder i ekologisk bomull, gärna tar man med sin lilla kott till ett trendigt café också, föräldrarna är ju trendiga, lite som på södermalm. Nu ska jag springa på rullbandet.

Finbesök V

I torsdags kon finbesök V till staden! Första riktiga vårdagen inföll, det var så pass gott ute att man kunde dricka öl på uteservering. Så det gjorde vi. Svinfint var det. Florence and the machine spelade på Astra kulturhaus i fredags. Grymt-super-megabra. Ojoj, jag saknar ord. Florence sjöng med hela kroppen och själen så att publiken lyfte från golvet. Vi svävade runt där inne och sjöng med i texterna och lyfte på armarna och allt det. Rörande vackert. Berliner unterwelten är en förening som fixar guidade turer i hemliga bortglömda bunkers från II världkriget och innan dess. Vi tog oss en tur, sjukt spännande och intressant att höra om berlinmuren, gränserna och diverse reservplaner och överlevnadstaktiker om ett atombomsanfall skulle infinna sig. Bl a hade man utrustat en bunker vid Pankstrasse med blågula adidasoveraller, duschar och påsar med små förnödenheter man skulle tänkas behöva den vecka man skulle spendera där nede tilsammans med 3000 andra i nöd. Vi missade mauerpark denna söndag, för vi hade dansat alldeles för hårt på Berghain, men det var det värt. En snäll man i bar överkropp bjöd in oss att dansa tillsammans med alla andra muskulösa män i bara överkroppar. Vi fick vara en del av deras specifika zon, trots att vi inte var män i bara överkroppar. Det händer inte ofta, men roligt var det!